Om du har läst alla böckerna av Sophie Kinsella och vill ha mer, titta då efter böcker av Madeleine Wickham. Det är nämligen samma person! Helt plötsligt finns det mycket mer att välja på 
Mer Sophie Kinsella 27 augusti 2008
Confessions of a shopaholic 27 augusti 2008
Sophie Kinsellas bok om Becky Bloomwood, shopaholicen framför alla ska, som bekant, bli film. Jag ser fram emot att se den. Som stor chicklit läsare har jag naturligtvis läst alla böckerna om Becky (och Sophies andra böcker). På imdb.com ser det ut som om den kommer att ha USA-premiär i februari nästa år. Flera europeiska länder står listade med premiär i mars, så det är säkert däromkring den kommer till Sverige också. Men frågan är om inte jag ska vänta tills den kommer på DVD? Jag tror att det är en film som jag helst vill se hemma med världens största godispåse
Missa inte Sophie Kinsellas hemsida:http://www.randomhouse.com/bantamdell/kinsella/ och läs också hennes senaste bok, Remember me som kom ut i februari. Jag har läst den och tyckte om den. Den är lite annorlunda än Shopaholic-böckerna. Läs ett utdrag här: http://www.randomhouse.com/bantamdell/kinsella/books/display.pperl?isbn=9780385338721&view=excerpt
The Beach House 24 augusti 2008
Jag har nu läst ut The Beach House av Jane Green och tycker att det var en av de bättre böcker hon har skrivit. Det var som om boken utsöndrade ett svagt ljusarosa skimmer som omslöt medan ögonen for över raderna. Konceptet är som vanligt människors öden som vävs samman, sorg som genom en berg och dalbana tillsluts förbyts till lycka, trots alla förväxlingar på vägen.
Den som vill ha några timmars förströelse genom en chicklit ska absolut läsa boken! Finns att köpa på bland annat Amazon.
Livstid – Liza Marklunds senaste om Annika Bengtzon 12 augusti 2008
Jag har precis läst ut Livstid, den senaste boken om Annika Bengtzon av Liza Marklund. Det är ganska tydliga skillnader mellan den sista och första boken i serien, men jag tycker det är bra. Tiden förändras och det känns skönt att bokserien hänger med, men jag tycker inte att det var Liza Marklunds bästa bok om Annika Bengtzon. Dessutom tyckte jag att det gick lite fort i upplösningen och jag saknade lite de beskrivningar av journalistens vardag och jobbet på en kvällstidning som jag tycker det har varit mer av i tidigare böcker.
P.S. I love you 7 augusti 2008
När jag tittar i statistiken är det sökning på P.S. I love you som genererar flest träffar på Lipstick & Chick Lit! Jag skrev ju att jag hade läst boken och sett filmen, med ganska kort mellanrum.
Boken är helt fantastisk. Jag sträckläste den och fällde nog en tår med jämna mellanrum. Eftersom jag tyckte så mycket om boken kunde jag inte motstå att också se filmen, men den kunde inte förmedla samma känsla. Eftersom jag hade hela boken i så färskt minne saknade jag flera av mina favoritpassager, jag tyckte inte att breven som Gerry skrev fick samma utrymme i filmen som i boken och det kändes som om flera karaktärer bytt roller i filmen mot i boken. Dessutom hade de ändrat flera större saker, som Hollys boende t.ex. Kort sagt, filmen är nog menad att vara fristående, men eftersom jag tyckte så mycket om boken var jag inte mottaglig för en fri tolkning av boken, jag hade velat att filmen skulle spegla min tolkning. Därför blev den främsta behållningen av filmkvällen Gerard Butlers accent!
Titta gärna på Cecilia Aherns hemsida. www.cecilia-ahern.com. Jag har flera av hennes böcker i min att läsa hög, men än så länge är det bara P.S. I love you som jag har läst.
Leverans av chick lit 6 augusti 2008
Titta vad som kom med posten! Att-läsa högen är imponerande hög just nu, men jag tror att The Beach House av Jane Green får åka gräddfil en bit upp i högen! Jag återkommer med ett inlägg så fort jag läst boken!
Jag har läst alla böcker Janes böcker och min favorit är fortfarande Bookends. Har du inte fastnat för chicklits ännu är det en alldeles perfekt bok att börja med!
PS I love you – Cecilia Ahern 1 augusti 2008
I sommar har jag läst PS I love you av Cecilia Ahern och jag har sett filmen med samma namn, baserad på boken. Det visade än en gång hur svårt det är att fånga känslan i en bok på film. Både boken och filmen var bra, men jag skulle ha nöjt mig med en av dem, dvs bara läst boken eller bara sett filmen. Eftersom boken var snäppet bättre skulle jag nog rekommendera den lite mer…
Fast det är klart, då hade jag ju inte fått lyssna på Gerard Butlers helt underbara dialekt…
Friends, lovers and chocolate 22 oktober 2007
I mitt förra inlägg skrev jag att jag hade läst en bok av Alexander McCall Smith. Boken ifråga var Friends, lovers and chocolate.
De första böckerna av McCall Smith jag läste var serien om Mma Ramotswe i Damernas Detektivbyrå, vilka jag tyckte var underbara. När jag så hittade andra böcker av författaren blev jag naturligtvis nyfiken. Den senaste jag läste var alltså Friends, lovers and chocolate, som handlar om Isabel Dalhousie. Isabel Dalhousie är filosof och redaktör för en filosofisk tidsskrift. Hon hittar filosofiska frågor och dilemman i vardagen och boken är lättläst och faschinerande, precis som Damernas Detektivbyrå, men med skillnaden att den utspelar sig i Edinburgh.
Jag har surfat runt lite på amazon.co.uk och läst sammanfattningarna av böckerna som kommer efter i serien… Jag tror att jag måste lägga en beställning helt enkelt. Eller kanske önska mig i julklapp? Hursomhelst, den som tycker om Damernas Detektivbyrå tycker säkert också om böckerna om Isabel Dalhousie, den första i serien är The Sunday Philosophy Club.
Läst på semestern 3 oktober 2007
När jag väntade vid gaten hittade jag en bok som fångade mitt intresse, Queen Camilla av Sue Townsend, hon som bland annat skrivit böckerna om Adrian Mole.
Den boken fick bli min flygplansbok. Sue Townsend spelar upp ett scenario där England har blivit republik och kungafamiljen lever i exil och blir tvugna att konfronteras med världen utanför Buckingham Palace och parallellt får man följa historien ur hundarnas synvinkel. Det är dags för val och oppositionen vill återinföra monarkin. Men hur känner kungligheterna egentligen inför detta? Drottningen har hotat att abdikera. Prins Charles vill hellre pyssla i trädgården och är inte intresserad av att regera, åtminstone inte om Camilla inte får bli drottning. Och vem är Graham som föddes i Zürich på sextiotalet och påstår att han är Charles och Camillas hemliga kärleksbarn?
Boken är satirisk och spelar på allmänhetens fördomar kring den brittiska kungafamiljen och de enskilda medlemmarna, men inte på ett elakt sätt utan snarare ganska charmigt. Sue Townsend ger värme och liv till de lite stelare figurerna som så ofta figurerar i skvallerpressen.
